Musik

Mitt arbete med att rippa plast till digital musik är snart färdig.
Naturligtvis har jag hittat gamla guldkorn, några av dom har inte spelats under det här milleniet.
Saint Etienne, Belly, Therapy?, Prince (alla albumen) och mycket mer.
Nu spelas det minst ett klassiskt album i mitt vardagsrum under vardagskvällarna.
Ibland behöver jag verkligen påminnas om att jag älskar musik.

Och när jag ändå är igång på ämnet: jag har börjat lyssna på jazz!
Det började lite lätt med några svängiga nutida skivor, bla Veronica Maggio, men nu börjar mitt intresse verkligen bli allvarligt.

Jag bryter verkligen ny mark här. Är inte ens säker på vad musiken jag lyssnar på kallas.
Jag vet att det inte är swing, inte heller dixie, men mer än så vet jag inte.
Det här är en helt ny värld för mig och jag känner mig väldigt rädd och lite orolig.