OS har varit igång en dryg vecka.
Men det känns lite avslaget. Som hängiven sportidiot har jag sett fram mot spelen med stor entusiasm. Men vad var det jag längtade efter?
Var det simmarnas kollaps ( Nystrand x 2, Alshammar med blixtlåset), fotbollstjejernas programenliga plusikanten förlust eller Abrahamians obegripliga semifinal förlust?
Det är nog så att sommar OS egentligen börjar när friidrotten kör igång.
Visst har det varit jävligt spännande att se cykelmedaljerna, handbollstjejerna och framförallt tennisdubbelns fantastiska semifinal.
Men ändå. Var det bara det här jag längtade efter?
Jag har inte sett en hel herrfotbollsmatch än, jag har inte följt någon idrottare från försök ända fram till final, jag har inte riktigt engagerat mig än.
Är det så att vinter OS är roligare? Det vetefan men något skumt är det med det här.
Känner mig lite orolig.
Håller jag på att bli en normalintresserad tv idrottare?
Det får inte vara så.
Nu tar vi nya tag. Lassi K i final idag vid tio-snåret, herrdubbelfinal senare på eftermiddagen och Musse i hinderloppet någon gång framåt kvällen.
Och sen lite zappande till Canal + och premiären av Premier League.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
2 kommentarer:
Tjena Jesper! Ett tips från en skribent.. gör utförligare stycken. Tycker det är soft i övrigt med lite hoppa-ned-en-rad.
Förlåt, jag är NLT-skadad!
Soft blogg, fastän jag inte är intresserad av sport ;)
/Sara Tahmirpour
Point recieved but not taken.
Skriver så som tankarna ordnas och staplas upp i mitt huvud.
Men tack ändå.
Skicka en kommentar